Lövplattmask Obama nungara
Lövplattmasken Obama nungara har snabbt seglat upp som ett av hoten mot jordhälsan i svenska trädgårdar och parker. Plattmaskarna och äggen är små och kan följa med importerade växter, vilket gör att spridningen kan ske obemärkt. Skadorna visar sig främst genom minskade populationer av daggmaskar, vilket kan påverka jordstrukturen och näringsomsättningen negativt. I den här guiden får du veta mer om vårt arbete, hur du känner igen masken, vad du ska hålla utkik efter och hur du effektivt bryter lövplattmaskens livscykel innan den slår rot i din plantering.
Åtgärder och kontrollprogram hos Splendor Plant
Sedan lövplattmasken upptäcktes i Sverige november 2024 har vi arbetat hårt med att ta fram metoder och rutiner för att förhindra spridningen. Målet är att vara den säkraste plantskolan att vända sig till och vi har därför tagit fram ett ambitiöst kontrollprogram för att hindra spridning av plattmasken.
Åtgärder hos Splendor Plant för att förhindra spridning av Lövplattmask
- Vårt kontrollprogram bygger på Länsstyrelsens riktlinjer, men vi har också utvecklat egna metoder för att stärka arbetet ytterligare.
- Vid inleverans kontrolleras 30% per parti, jämfört med Länsstyrelsens krav på 25 %.
- Vid eventuella fynd behandlas växterna genom frysning eller i våra egenutvecklade varmvattenkar. Leverantörer som bedöms som högrisk går direkt till behandling.


Lagstiftning och åtgärder mot invasiv lövplattmask
Den 7 januari 2025 införde regeringen svenska nödåtgärder som förbjuder innehav, spridning och försäljning av lövplattmask Obama nungara. Vi på Splendor Plant följer även samtliga direktiv från Länsstyrelsen i Skåne.
Sedan den 7 augusti 2025 är lövplattmasken reglerad enligt EU-förordning 1143/2014 och finns med på EU:s förteckning över invasiva främmande arter. Det innebär att det är förbjudet att avsiktligen hålla arten, att låta den växa, att överlåta eller utbyta den, samt släppa ut den i miljön. Det betyder även att alla medlemsländer kommer behöva vidta åtgärder för att minska spridningen.
Rättelse – Lövplattmasken är förbjuden att sprida i EU!
Vi har vid våra webbinarier och andra informationstillfällen informerat om att lövplattmasken fördes upp på EUs förteckning över invasiva främmande arter den 7 augusti 2025. EUs medlemsstater har efter ett sådant beslut 18 månader på sig att utarbeta och implementera nationella regler för att hindra spridning och ev utrota arten.
Detta kan och har tolkats som att det just nu råder en slags övergångsperiod och att våra utländska leverantörer inte gör fel när de skickar växter som kan innehålla ägg eller individer av lövplattmask. Detta är fel. Lövplattmasken är i och med införandet på listan förbjuden. Aktörer får inte medvetet sprida lövplattmask och måste vidta åtgärder för att förhindra vidare spridning.
Denna nya tolkning har vi blivit uppmärksammade på mycket nyligen, av Länsstyrelsen i Skåne, och vi vill förmedla informationen ut till er kunder och övriga som deltagit vid våra webbinarier.
I praktiken är det dock svårt för svenska myndigheter att pressa företag i utlandet till åtgärder, innan deras egna myndigheter har tagit fram riktlinjer. Vi på Splendor Plant kan dock i och med detta besked, använda en skarpare ton gentemot våra leverantörer, och vi uppmanar er andra som också importerar att göra detsamma. Leverantörerna behöver aktivt tänka på och införa lösningar i sina företag för att hindra spridning. Här kan vi vara ett gott exempel med våra vattenbad som en storskalig lösning.
Att förhindra spridning av lövplattmasken och andra invasiva arter är ett gemensamt ansvar – tillsammans gör vi skillnad!
Identifiering av lövplattmask
Vad är en lövplattmask?
Lövplattmask (Obama nungara) är en plattmask som härstammar från Sydamerika. Den nådde Europa via handel med växter och jord och rapporterades första gången i Sverige i november 2024, i en plantering i Malmö. Arten räknas som invasiv lövplattmask enligt EU-förordning 1143/2014, då den kan förändra markekosystemet genom att äta daggmaskar, sniglar och snäckor. Förlorar vi våra daggmaskar minskar jordens bördighet och därmed också skördarna – ett problem som snabbt spiller över på hemmaträdgårdar.
Hur ser en lövplattmask ut?
- Längd & form – En fullvuxen lövplattmask har platt kropp på 5-8 cm och ca 0.5 cm bred. Yngre individer ca 0,5–1,5 cm lång och som nykläckt ca 1 mm.
- Färg – ovansidan varierar från mörkbrun till beige med marmorerad yta som skimrar i ficklampsljus.
- Undersida – ljusgrå till beige.
- Textur – slemmig yta som gör masken blank.
Så känner du igen lövplattmaskens ägg
Äggen är 0,5 cm stora och från början klarröda men mörknar och övergår till mörkbruna efter några dagar. Egentligen är äggen en kokong eller kapsel då den innehåller 5-8 individer.
Tillväxtfaser och spridningsvägar
Efter kläckning genomgår larven successiv tillväxt tills den vuxna masken mäter fem–tio centimeter. Spridningen sker huvudsakligen via handel av växter – exempelvis gömda i rotklumpar, krukor eller tråg. Den lever på jordytan och i naturen kan den hittas under nedbrutna stammar och fuktiga stensättningar.
Råd till dig som importerar växter
Även om lövplattmasken har identifierats i Sverige finns det inga bevis för att den etablerat sig i våra svenska trädgårdar och planteringar. Ett viktigt förebyggande arbete är därför att noggrant kontrollera importerade växter för att hindra att lövplattmasken sprider sig och får möjlighet att etablera sig. Se därför alltid till att kontrollera jord och växtmaterial, och särskilt krukväxter och plantor från andra länder.
Om du handlar med växter eller arbetar med upphandling bör du se över dina avtal. Det är klokt att skriva in vem som ansvarar för kontroll av växter, eventuella åtgärder och kostnader om plattmask upptäcks. Detta gäller både nationella och internationella leveranser.


Råd till dig som planterar importerat växtmaterial
För att bromsa spridningen av Obama nungara krävs det att vi alla hjälps åt. De som planterar växter är en viktig länk i detta arbete då växten redan tas ur krukan i detta steg och därför har bra förutsättningar att hindra spridning ut i naturen. Oavsett om du har en vanlig villaträdgård, kolonilott eller jobbar professionellt med växtplantering.
Vanliga frågor om lövplattmasken Obama nungara
Förekomst
Hur farlig är lövplattmask för mina växter?
Den angriper inte växtdelar direkt men indirekt via jordförsämring.
Hur spridd är lövplattmask i Sverige idag?
Vi hoppas att den inte är särskilt spridd, för det ger oss en bättre chans att hindra fortsatt spridning. Men det är nog ingen som riktigt vet spridningsgraden i dagsläget. Länsstyrelsen i Skåne planerar att göra sökningar med hund för att undersöka om lövplattmasken spridit sig utanför plantskolor.
Hur mycket mask hittar ni?
I stora sändningar som består av växter från många underleverantörer, så räknar vi med att det finns enstaka plattmaskar med i nästan varje sändning från utlandet. Maskarna håller sig i regel för sig själva, sällan flera i samma kruka. Äggkapslarna ligger också mestadels en och en. Vi har hittat färre under sommaren och räknar med att det blir fler under den mörkare och fuktigare årstiden. Vi håller inte räkning på antalet maskar vi hittar, eftersom vi nu varmvattenbehandlar stora sändningar vi får hem, som en rutinåtgärd.
Biologi och livscykel
Vad äter lövplattmasken?
Plattmasken har daggmask, sniglar och snäckor som byte. De kan också äta andra plattmaskarter. Vi vet inte än om den äter alla eller bara vissa snigelarter, eller deras ägg. Vi vet därför inte om de äter mördarsniglar. Det är ännu ej bekräftat om de är kannibaler och äter varandra ute under ”fria” förhållanden, men eventuellt i laboratoriemiljö.
Hur långt kan en mask förflytta sig?
Vi vet inte säkert, men under varmare förhållanden (typ 20º C) verkar de kunna krypa en eller två meter.
Har lövplattmasken någon naturlig fiende
Lövplattmasken kommer ursprungligen från Sydamerika och har ingen naturlig fiende i Europa, vad vi vet. I sin naturliga miljö kan plattmaskar av olika slag angripas av vissa rovdjur och parasiter.
Kontroller och kontrollprogram
Hur ska ett kontrollprogram se ut?
Länsstyrelserna har utarbetat riktlinjer och mallar för hur ett kontrollprogram kan se ut. Det finns publicerat på deras hemsida. Titta gärna på vårt och andra plantskolors kontrollprogram också, om ni behöver se exempel.
Om det visar sig att lövplattmasken finns med i en leverans, vad rekommenderar ni att man gör då?
Vi vill veta om ni hittar lövplattmask i växtmaterial från oss. Vi måste få reda på när vårt kontrollprogram inte håller. Av den anledningen rekommenderar vi att ni meddelar era fynd till er växtleverantör. Följ sedan länsstyrelsens rekommendationer för att eliminera plattmasken.
Räcker det att kontrollera importerat växtmaterial med okulär besiktning?
Ja, enligt länsstyrelsen så räcker det med okulär besiktning, men se till så att kontrollen uppfyller kraven i deras riktlinjer. Men för vår del, eftersom vi på Splendor Plant hanterar så många växter, särskilt under högsäsong, behöver vi använda oss av mer effektiva metoder. Att per rutin varmvattenbehandla (vintertid frysbehandla) växter som kommer från högriskleverantörer är säkrare och mer tidseffektivt än okulär besiktning och manuell bortplockning.
Lövplattmasken i andra länder
Hur ser andra länder på lövplattmasken?
Det är bara Sverige som än så länge har permanenta regler kring hur hantering av Obama nungara ska ske för att utrota och hindra spridning av arten. I och med att arten listades på EUs förteckning över invasiva främmande arter i början av augusti 2025, har nu övriga medlemsstater 18 månader på sig att ta fram och implementera egna regler. Plantskolor och andra växtproducenter i utlandet gör därför inget olagligt om de har masken i sin produktion än så länge. Eftersom lövplattmasken inte är en växtskadegörare, har medvetenheten fram till nu varit låg. Men vi ser att våra leverantörer får bättre koll och vet om att Sverige har gått före i sitt arbete mot lövplattmasken.
Hur jobbar Norge, Finland och Danmark med lövplattmasken Obama nungara?
Danmark och Finland kommer att omfattas av EUs regler nu när lövplattmasken finns med på EUs förteckning över invasiva främmande arter. De arbetar nu på att ta fram nationella regler för att utrota och hindra spridning. Norge är inte med i EU, men får information bland annat från Naturvårdsverket i Sverige.







