Start > Lövplattmask Obama nungara

Lövplattmask Obama nungara

Lövplattmasken Obama nungara har snabbt seglat upp som ett av hoten mot jordhälsan i svenska trädgårdar och parker. Plattmaskarna och äggen är små och kan följa med importerade växter, vilket gör att spridningen kan ske obemärkt. Skadorna visar sig främst genom minskade populationer av daggmaskar, vilket kan påverka jordstrukturen och näringsomsättningen negativt. I den här guiden får du veta mer om vårt arbete, hur du känner igen masken, vad du ska hålla utkik efter och hur du effektivt bryter lövplattmaskens livscykel innan den slår rot i din plantering.

Åtgärder och kontrollprogram hos Splendor Plant

Sedan lövplattmasken upptäcktes i Sverige november 2024 har vi arbetat hårt med att ta fram metoder och rutiner för att förhindra spridningen. Målet är att vara den säkraste plantskolan att vända sig till och vi har därför tagit fram ett ambitiöst kontrollprogram för att hindra spridning av plattmasken.

Åtgärder hos Splendor Plant för att förhindra spridning av Lövplattmask

  • Vårt kontrollprogram bygger på Länsstyrelsens riktlinjer, men vi har också utvecklat egna metoder för att stärka arbetet ytterligare.
  • Vid inleverans kontrolleras 25–30% per parti, jämfört med Länsstyrelsens krav på 15 %.
  • Vid eventuella fynd behandlas växterna genom fysning eller i våra egenutvecklade varmvattenkar. Leverantörer som bedöms som högrisk går direkt till behandling.

Webbinarium

För att öka medvetenheten och kunskapen om Lövplattmasken håller vi löpande webbinarier. Ta del av det senaste tillfället här.

Läs mer

Kontrollprogram

Läs mer om vårt kontrollarbete och hur vi arbetar med att förhindra spridning hos oss.

Läs mer

Lagstiftning och åtgärder mot invasiv lövplattmask

Den 7 januari 2025 införde regeringen svenska nöd­åtgärder som förbjuder innehav, spridning och försäljning av lövplattmask Obama nungara. Eventuella fynd ska rapporteras till länsstyrelsen tillsammans med foto och platsangivelse. Vi på Splendor Plant följer även samtliga direktiv från Länsstyrelsen i Skåne.

Den 20 juni 2025 beslutade EU-kommissionen att lövplattmasken Obama nungara ska föras upp på EU:s lista över invasiva främmande arter. Det innebär att alla EU:s medlemsländer blir skyldiga att bekämpa arten och hindra spridning. Förbudet väntas träda i kraft efter sommaren 2025. Därefter har medlemsländerna 18 månader på sig att anpassa sin nationella lagstiftning och vidta nödvändiga åtgärder.

EU-lagstiftning

Läs mer

Identifieringsnyckel

Mer information om identifiering och vart du ska leta.

Läs mer

Identifiering av lövplattmask

Vad är en lövplattmask?

Lövplattmask (Obama nungara) är en plattmask som härstammar från Sydamerika. Den nådde Europa via handel med växter och jord och rapporterades första gången i Sverige i november 2024, i en plantering i Malmö. Arten räknas som invasiv lövplattmask enligt EU-förordning 1143/2014, då den kan förändra markekosystemet genom att äta daggmaskar, sniglar och snäckor. Förlorar vi våra daggmaskar minskar jordens bördighet och därmed också skördarna – ett problem som snabbt spiller över på hemmaträdgårdar.

Hur ser en lövplattmask ut?

  • Längd & form – En fullvuxen lövplattmask har platt kropp på 5-8 cm och ca 0.5 cm bred. Yngre individer ca 0,5–1,5 cm lång och som nykläckt ca 1 mm.
  • Färg – ovansidan varierar från mörkbrun till beige med marmorerad yta som skimrar i ficklampsljus.
  • Undersida – ljusgrå till beige.
  • Textur – slemmig yta som gör masken blank.

Så känner du igen lövplattmaskens ägg

Äggen är 0,5 cm stora och från början klarröda men mörknar och övergår till mörkbruna efter några dagar. Egentligen är äggen en kokong eller kapsel då den innehåller 5-8 individer.

Tillväxtfaser och spridningsvägar

Efter kläckning genomgår larven successiv tillväxt tills den vuxna masken mäter fem–tio centimeter. Spridningen sker huvudsakligen via handel av växter – exempelvis gömda i rotklumpar, krukor eller tråg. Den lever på jordytan och i naturen kan den hittas under nedbrutna stammar och fuktiga stensättningar.

Pågående forskning

Just nu pågår forskning på många ställen i såväl Sverige som Europa.

Läs mer

Identifieringsnyckel

Mer information om identifiering och vart du ska leta.

Läs mer

Invasiv lövplattmask och möjliga risker för svenska trädgårdar och grönytor

Lövplattmasken är så pass nyupptäckt att det saknas studier på dess eventuella effekt på biologisk mångfald och ekonomi. En möjlig risk är ett minsknat daggmaskbestånd, vilket i sin tur kan försämra markens struktur och dränering. Resultatet märks som kompakt jord, sämre rottillväxt och minskad näringstillgång. Trädgården och andra planteringar blir mer mottagliga för torka samt näringsläckage vid skyfall, och prydnadsväxter riskerar att gulna eller växa långsamt.

Kontrollera och upptäck lövplattmask i din trädgård eller plantering

Även om lövplattmasken har identifierats i Sverige finns det inga bevis för att den etablerat sig  i våra svenska trädgårdar och planteringar. Ett viktigt förebyggande arbete är därför att noggrant kontrollera importerade växter för att hindra att lövplattmasken sprider sig och får möjlighet att etablera sig. Se därför alltid till att kontrollera jord och växtmaterial, och särskilt krukväxter och plantor från andra länder.

För att upptäcka lövplattmask bör man vara uppmärksam på små, platta maskar med slemmig textur, ofta omkring 5-8 cm långa, som kan gömma sig i jorden eller under krukor och tråg. Plattmasken trivs i fuktig miljö och är nattaktiv, indirekta tecken är därför viktigt. I Sverige har den än så länge främst hittats i och under krukor och på marken under krukor och tråg. 

Var uppmärksam på följande tecken:

  • Slemmiga, slingrande spår på sten, krukor eller i rabatterna

Kontrollera dina växter genom att:

  • Ställ växterna på en isolerad yta
  • Titta under krukorna och i och under eventuella backar och tråg.
  • Lyft ur växten ur krukan och titta i krukan och på jord och rotklumpen. Ta gärna försiktigt bort jord på ovansidan och runt rötterna.
  • Använd gärna ficklampa, plattmaskarna är slemmiga och glänser ofta till när du lyser på dem.

Vad gör du om du upptäcker ett angrepp?

  1. Dokumentera med tydligt foto och skicka till din länsstyrelse. Ange plats och dina kontaktuppgifter. Om du köpt växterna informerar du även inköpsplatsen om fyndet. Om du hittar plattmask ”frikrypande” anmäler du det på www.invasivaarter.nu.
  2. Samla masken i en burk. Använd handskar vid insamling, slemmet kan vara irriterande för huden.
  3. Avliva masken genom att:
    • förvara i fysen i ett dygn eller
    • häll över kokande vatten
  4. Isolera och kontrollera angripna plantor tills det gått två dygn utan fynd. Eller sanera genom att sänka ner krukan i 40 graders vattenbad tills hela jordklumpen nått den temperaturen (kolla med termometer).
  5. Släng jordspill i behållare för brännbart avfall eller sanera jorden genom värme. Rensa jord från krukor och redskap, tvätta i hett vatten (>60 °C).

Läs gärna mer om fakta och råd på Naturvårdsverket.

Naturvårdsverket

Hos naturvårdsverket finns samlat information om lövplattmasken och råd till branschen.

Läs mer

Råd till dig som planterar

Läs mer om vårt kontrollarbete och hur vi arbetar med att förhindra spridning.

Läs mer

Vanliga frågor om lövplattmasken Obama nungara

Den angriper inte växtdelar direkt men indirekt via jordförsämring.

Svar: Vi hoppas att den inte är särskilt spridd, för det ger oss en bättre chans att hindra fortsatt spridning. Men det är nog ingen som riktigt vet spridningsgraden i dagsläget. Länsstyrelsen i Skåne planerar att göra sökningar med hund för att undersöka om lövplattmasken spridit sig utanför plantskolor. Hittills har de dock bara hunnit med att undersöka nyanlagda planteringar och där har man hittat enstaka. Förutom detta, så är det än så länge bara i krukat växtmaterial som lövplattmasken påträffats. Efter undersökningarna runt plantskolorna har gjorts, så vet vi förhoppningsvis mer om spridningsgraden.

Svar: Hittills har den hittats framför allt i plantskolekulturer men även i krukväxter. Risken för förekomst är alltså störst i krukodlat växtmaterial från utlandet. Pluggplantor kan därför också innebära en risk. Barrotade växter (inklusive blomsterlök) anses innebära lägre risk. Vi har heller inte hittat masken i klumpat växtmaterial, men det är något vi vill undersöka mer.

Svar: Nej, det är växter i krukor som man ser störst risk med, jämte brätten och svarta lådor där växter förvaras

Svar: I stora sändningar som består av växter från många underleverantörer, så räknar vi med att det finns enstaka plattmaskar med i nästan varje sändning från utlandet. Maskarna håller sig i regel för sig själva, sällan flera i samma kruka. Äggkapslarna ligger också mestadels en och en. Vi har hittat färre under sommaren och räknar med att det blir fler under den mörkare och fuktigare årstiden. Vi håller inte räkning på antalet maskar vi hittar, eftersom vi nu varmvattenbehandlar stora sändningar vi får hem, som en rutinåtgärd.

Svar: Med de klimatförändringar som pågår, går det inte att utesluta att plattmasken kan sprida sig högre upp i landet och det går därför inte att sätta en absolut geografisk gräns där plattmasken inte längre är ett problem. Man bör också tänka på att ett snötäcke kan isolera mot kyla och att jord, klumpar och krukor kanske inte går ner i de temperaturer som behövs (2-3 minusgrader) för att lövplattmasken ska elimineras. För att kunna göra en bra bedömning behöver man återkommande, alltså varje vinter, göra mätning och loggning av temperaturen i luft och på olika markdjup, samt på olika platser i sin verksamhet.

Svar: Plattmasken har daggmask, sniglar och snäckor som byte. De kan också äta andra plattmaskarter. Vi vet inte än om den äter alla eller bara vissa snigelarter, eller deras ägg. Vi vet därför inte om de äter mördarsniglar. Det är ännu ej bekräftat om de är kannibaler och äter varandra ute under ”fria” förhållanden, men eventuellt i laboratoriemiljö.

Svar: Den kan klara sig åtminstone ett par månader utan föda, förmodligen längre.

Svar: Vi vet inte säkert, men under varmare förhållanden (typ 20º C) verkar de kunna krypa en eller två meter.

Svar: Äggkokongerna har hittills varit det svåraste att genomföra försök och tester på. Det har dock precis släppts en ny rapport från Karlstad Universitet, där man genomfört värmeförsök på äggkokongerna. Den rapporten konstaterar att äggkokongerna, precis som vuxna individer, elimineras av 15 min i 40° C vatten. Vi vet ännu inget om äggkokongerna skiljer sig från vuxna individer vad gäller kyltålighet.

Svar: En fransk forskare vi haft kontakt med skriver att lövplattmasken förmodligen blir cirka 1 år.

Svar: I en fransk undersökning fann man att det tog cirka tre månader från kläckning av äggkapseln tills att masken nådde vuxen storlek. Försöken gjordes i laboratorium.

Svar: Lövplattmasken kommer ursprungligen från Sydamerika och har ingen naturlig fiende i Europa, vad vi vet. I sin naturliga miljö kan plattmaskar av olika slag angripas av vissa rovdjur och parasiter.

Svar: Man vet att plattmaskar generellt har förmåga att krypa ner 10–20 cm men vi har ingen angivelse på markdjup som gäller Obama nungara specifikt.

Via länsstyrelsens e-tjänst www.invasivaarter.nu. Kontakta din Länsstyrelse om du har frågor.

Svar: Länsstyrelserna har utarbetat riktlinjer och mallar för hur ett kontrollprogram kan se ut. Det finns publicerat på deras hemsida. Titta gärna på vårt och andra plantskolors kontrollprogram också, om ni behöver se exempel.

Svar: Ja, självklart. Det finns att ladda ned från vår hemsida. Läs mer här.

Svar: Än så länge kan vi endast se detta internt i vårt affärssystem. Vi undersöker möjligheten att på ett smidigt sätt göra samma information tillgänglig för er kunder.

Svar: Vi vill veta om ni hittar lövplattmask i växtmaterial från oss. Vi måste få reda på när vårt kontrollprogram inte håller. Av den anledningen rekommenderar vi att ni meddelar era fynd till er växtleverantör. Följ sedan länsstyrelsens rekommendationer för att eliminera plattmasken.

Svar: Länsstyrelsens råd är att man fryser masken eller häller kokande vatten på den. Det är inte rekommenderat att klippa masken i två delar, då en eller båda delarna av masken kan leva vidare. Vi har även fått flera frågor om man kan använda gift, ättika eller elektricitet för att eliminera masken, men det är inget vi har testat eller vill rekommendera.

Svar: Hundarna hittar absolut maskar och äggkokonger som vi människor inte hittar och gör det snabbare. Men vi vet inte om de hittar allt. Eftersom vi inte använde oss av professionella sökhundar, var osäkerheten ännu större. När vi fick igång varmvattenbehandlingen och kunde behandla fler sändningar per rutin, hade vi inte samma behov av att använda sökhundar längre. Nu arbetar vi med att ta fram andra sätt att detektera masken på.

Svar: Nej, metoden skiljer sig inte. Hittills har vi letat på samma sätt oavsett om det är dag eller kväll. Vi lyfter på krukor, tar ut växten ur krukan, letar under brätten och lådor. En pannlampa är bra hjälp både dag- och kvällstid, den hjälper framför allt med att se hur det ibland blänker till där en mask sitter, och att se maskens marmoreringar på ovansidan.

Svar: Ja, enligt länsstyrelsen så räcker det med okulär besiktning, men se till så att kontrollen uppfyller kraven i deras riktlinjer. Men för vår del, eftersom vi på Splendor Plant hanterar så många växter, särskilt under högsäsong, behöver vi använda oss av mer effektiva metoder. Att per rutin varmvattenbehandla (vintertid frysbehandla) växter som kommer från högriskleverantörer är säkrare och mer tidseffektivt än okulär besiktning och manuell bortplockning.

Svar: Vedartat växtmaterial har inte alls skadats av varmvattenbehandlingen. Vi var lite mer osäkra vad gäller örtartade växter, men även där har majoriteten av växterna klarat behandlingen väl. Skador har vi endast sett på marktäckande perennaarter, med mjuka blad som hamnat i kontakt med varmvattnet, till exempel Lamium. Vad gäller nyttoorganismer i jorden, så finns det en risk att de också elimineras av värmebehandlingen, men så länge växten planteras ut i bra jord under samma säsong ska det inte innebära några problem.

Svar: Varmvattenkaren för värmebehandling har vi kört sedan i våras, vi utvärderar vilka småändringar som ska göras i konstruktionen och karen är patentsökta. När det är klart med CE-märkning, instruktionsbok m m tar vi ställning till om vi ska sälja och vad priset i så fall blir. Den som är intresserad får höra av sig.

Svar: Varmvattenkaren för värmebehandling har vi kört sedan i våras, vi utvärderar vilka småändringar som ska göras i konstruktionen och karen är patentsökta. När det är klart med CE-märkning, instruktionsbok m m tar vi ställning till om vi ska sälja och vad priset i så fall blir. Den som är intresserad får höra av sig.

Svar: Länsstyrelsen har mycket bra koll på vilka företag som importerar växtmaterial i dagsläget, och planerar kontroller för alla typer av växtimportörer. Men det går inte att hindra privatkonsumenter från att själva importera och därför krävs mycket information och upplysning emot den gruppen. Rapportering om lövplattmask har fått stor genomslagskraft i media och det gäller att fortsätta informera om vad man kan göra som slutkonsument. Helst utan att skrämma privatkonsumenter – vi vill inte att de slutar handla växter.

Svar: Ja, det finns en risk att lövplattmask förekommer i kompost och övervintrar där. Har ni komposter, så arbeta aktivt med dem. De behöver vändas och komma upp i temperatur, vilket man gör genom att tillföra rikligt med grönkompost.

Svar: I teorin skulle det kunna finnas en risk att masken förekommer även i jord och substrat. Men vi har kontaktat en stor, svensk jordleverantör, för att höra om de kände till masken och hur de arbetar för att ringa in eventuella risker. Detta berättade de för oss:

I påsjord vill man inte ha in makroorganismer alls, inte ens vanlig daggmask. Råvarorna till påsjorden är torv, bark, komposter och naturgödsel. Råvarorna kommer från Sverige. Dess beståndsdelar värmebehandlas eller innebär i regel en mycket ogynnsam miljö för lövplattmasken, vilket framgår av följande:

  • Det finns flera torvtäkter i Sverige och de innehåller sällan makroorganismer som daggmask och sniglar, dvs inga bytesdjur för lövplattmasken, vilket borde innebära att det heller inte förekommer någon lövplattmask där.
  • All kompost som jordföretagen använder sig av (trädgårds- och biokompost) är noga kontrollerad med temperaturer och vändningar som inte bara avdödar lövplattmasken utan även växtsjukdomar och ogräsfrö.
  • Även naturgödseln måste hygieniseras med höga temperaturer, framför allt för att döda humanpatogener, och det skulle avdöda plattmask också om den förekom. Dessutom används ofta pelleterad hönsgödsel som naturgödsel, vilket är mycket torrt. Så torrt så att miljön är mycket ogästvänlig för daggmask, plattmask, sniglar och snäckor.
  • Jorden som tillverkas under höst och vinter förvaras ute och fryser oftast igenom på pallarna. 

De svenska jordproducenterna är i kontakt med Naturvårdsverket och länsstyrelserna med anledning av lövplattmasken. Vill du veta mer om jord, gödsel och substrat, så kontakta din jordleverantör. Som vi ser det är det mycket liten risk att påsjord innehåller lövplattmask.

Svar: Det är bara Sverige som än så länge har permanenta regler kring hur hantering av Obama nungara ska ske för att utrota och hindra spridning av arten. I och med att arten listades på EUs förteckning över invasiva främmande arter i början av augusti, har nu övriga medlemsstater 18 månader på sig att ta fram och implementera egna regler. Plantskolor och andra växtproducenter i utlandet gör därför inget olagligt om de har masken i sin produktion än så länge. Eftersom lövplattmasken inte är en växtskadegörare, har medvetenheten fram till nu varit låg. Men vi ser att våra leverantörer får bättre koll och vet om att Sverige har gått före i sitt arbete mot lövplattmasken.

Svar: När Naturvårdsverket fick regeringen att besluta om nödåtgärder redan under vintern 2025, så gjorde man det eftersom man såg en möjlighet att hindra spridningen av lövplattmasken. Geografiskt är Sverige separerat från övriga Europa, så det är mänsklig påverkan som sprider masken. Man drog även paralleller till när den spanska skogssnigeln (mördarsnigeln) kom in i Sverige, då man trodde att den inte skulle överleva de svenska vintrarna. Med varmare klimat finns en ökad risk för att lövplattmasken kan etablera sig i Sverige om vi inte hindrar spridningen. Alla kontrollåtgärder vi nu sätter in mot lövplattmasken kan förhoppningsvis även användas mot andra främmande arter i framtiden.

Svar: Danmark och Finland kommer att omfattas av EUs regler nu när lövplattmasken finns med på EUs förteckning över invasiva främmande arter. De arbetar nu på att ta fram nationella regler för att utrota och hindra spridning. Norge är inte med i EU, men får information bland annat från Naturvårdsverket i Sverige.

Mer läsning och information

Naturvårdsverket
Länsstyrelsen skåne


Samlade artiklar