Vanliga frågor om lövplattmasken Obama nungara

Svar: Vi hoppas att den inte är särskilt spridd, för det ger oss en bättre chans att hindra fortsatt spridning. Men det är nog ingen som riktigt vet spridningsgraden i dagsläget. Länsstyrelsen i Skåne planerar att göra sökningar med hund under våren för att undersöka om lövplattmasken spridit sig utanför plantskolor och om masken förekommer i nyanlagda planteringar. Resultatet från dessa sökningar kan förhoppningsvis svara mer på hur spridd lövplattmasken hunnit bli. Utifrån de frystester vi har gjort kan vi dra slutsatsen att på många ställen har frosten knäckt masken den gångna vintern.

Svar: Hittills har den hittats framför allt i plantskolekulturer men även i krukväxter. Risken för förekomst är alltså störst i krukodlat växtmaterial från utlandet. Pluggplantor kan därför också innebära en risk. Barrotade växter (inklusive blomsterlök) anses innebära lägre risk. Vi har heller inte hittat masken i klumpat växtmaterial, men det är något vi vill undersöka mer nu under våren.

Svar: Nej, det är växter i krukor som man ser störst risk med, jämte brätten och svarta lådor där växter förvaras.

Svar: I stora sändningar som består av växter från många underleverantörer, så hittar vi i regel några enstaka plattmaskar i nästan varje sändning från utlandet. Maskarna håller sig i regel för sig själva, sällan flera i samma kruka. Äggkapslarna ligger också mestadels en och en.

Svar: Med de klimatförändringar som pågår, går det inte att utesluta att plattmasken kan sprida sig högre upp i landet och det går därför inte att sätta en absolut geografisk gräns där plattmasken inte längre är ett problem. Man bör också tänka på att ett snötäcke kan isolera mot kyla och att jord, klumpar och krukor kanske inte går ner i de temperaturer som behövs (2-3 minusgrader) för att lövplattmasken ska elimineras. För att kunna göra en bra bedömning behöver man återkommande, alltså varje vinter, göra mätning och loggning av temperaturen i luft och på olika markdjup, samt på olika platser i sin verksamhet.

Svar: Plattmasken har daggmask, sniglar och snäckor som byte. Men vi vet inte än om den äter alla eller bara vissa snigelarter, eller deras ägg. Vi vet därför inte om de äter mördarsniglar. De kan däremot vara kannibaler och äta varandra om det är ont om föda.

Svar: Vi vet inte säkert, men under varmare förhållanden (typ 20º C) verkar de kunna krypa en eller två meter.

Svar: Äggkapslarna har hittills varit det svåraste att genomföra försök och tester på. Vi har i nuläget ingen metod för att ta reda på om äggkapseln är ”frisk” och levande innan vi stoppar in den i ett eventuellt försök och kan därför inte avgöra hur den påverkas av frysning eller hög värme.

Svar: En fransk forskare vi haft kontakt med skriver att lövplattmasken förmodligen blir cirka 1 år.

Svar: Länsstyrelsen har tagit fram riktlinjer för importörer av växter, här finns bland annat information om kontrollprogram. Läs mer på Länsstyrelsens Skånes hemsida. Oservera att dessa råd och riktlinjer kan komma att uppdateras under året. Vi rekommenderar att besöka Länsstyrelsens hemsida regelbundet.

Svar: Ja, vi har en skriftlig beskrivning av vårt kontrollprogram. Här hittar ni den senaste versionen.

Svar: Än så länge kan vi endast se detta internt i vårt affärssystem. Vi undersöker möjligheten att på ett smidigt sätt göra samma information tillgänglig för er kunder.

Svar: Vi vill veta om ni hittar lövplattmask i växtmaterial från oss. Vi måste få reda på när vårt kontrollprogram inte håller. Av den anledningen rekommenderar vi att ni meddelar era fynd till er växtleverantör. Följ sedan länsstyrelsens rekommendationer för att eliminera plattmasken.

Svar: Hundarna hittar absolut maskar och äggkokonger som vi människor inte hittar och gör det snabbare. Men vi vet inte än om de hittar allt. Vi kommer att jämföra de tre hundar vi har här på plantskolan med professionella sökhundar för att säkra oss om att de håller korrekt och hög nivå.

Svar: Nej, metoden skiljer sig inte. Hittills har vi letat på samma sätt oavsett om det är dag eller kväll. Vi lyfter på krukor, tar ut växten ur krukan, letar under brätten och lådor. En pannlampa är bra hjälp både dag- och kvällstid, den hjälper framför allt med att se hur det ibland blänker till där en mask sitter, och att se maskens marmoreringar på ovansidan.

Svar: Ja, enligt länsstyrelsen så räcker det med okulär besiktning, men se till så att kontrollen uppfyller kraven i deras riktlinjer. Men för vår del eftersom vi på Splendor Plant hanterar så många växter, särskilt under högsäsong, behöver vi använda oss av mer effektiva metoder. Vi kombinerar okulär besiktning med hundsök. Hittar vi mask vill vi vara säkra på att vi eliminerar den och vi vill kunna bibehålla ett brett sortiment, och därför använder vi oss vintertid av en frysmetod och senare under säsongen av en värmebehandling.

Svar: Vedartade växter klarar i regel höga rottemperaturer. Örtartade växter verkar också klara av det, men här behöver vi veta mer om hur det påverkar dem på lång sikt. Därför sätter vi snart i gång ett försök ihop med några perennaproducenter. Vad gäller nyttoorganismer i jorden, så finns det en risk att de också elimineras av värmebehandlingen, men så länge växten planteras ut i bra jord under samma säsong ska det inte innebära några problem.

Svar: Länsstyrelsen har mycket bra koll på vilka företag som importerar växtmaterial i dagsläget, och planerar kontroller för alla typer av växtimportörer. Det kommer även en kampanj som riktar sig till allmänheten i vår, som kommer att informera privatpersoner om lövplattmasken och be dem vara uppmärksamma. Men det går inte att hindra privatkonsumenter från att importera och därför krävs mycket information och upplysning.

Svar: Ja, det finns en risk att lövplattmask förekommer i kompost och övervintrar där. Har ni komposter, så arbeta aktivt med dem. De behöver vändas och komma upp i temperatur, vilket man gör genom att tillföra rikligt med grönkompost.

Svar: I teorin skulle det kunna finnas en risk att masken förekommer även i jord och substrat. Men vi har kontaktat en stor, svensk jordleverantör, för att höra om de kände till masken och hur de arbetar för att ringa in eventuella risker. Detta berättade de för oss:

I påsjord vill man inte ha in makroorganismer alls, inte ens vanlig daggmask. Råvarorna till påsjorden är torv, bark, komposter och naturgödsel. Råvarorna kommer från Sverige. Dess beståndsdelar värmebehandlas eller innebär i regel en mycket ogynnsam miljö för lövplattmasken, vilket framgår av följande:

Det finns flera torvtäkter i Sverige och de innehåller sällan makroorganismer som daggmask och sniglar, dvs inga bytesdjur för lövplattmasken, vilket borde innebära att det heller inte förekommer någon lövplattmask där.
All kompost som jordföretagen använder sig av (trädgårds- och biokompost) är noga kontrollerad med temperaturer och vändningar som inte bara avdödar lövplattmasken utan även växtsjukdomar och ogräsfrö.
Även naturgödseln måste hygieniseras med höga temperaturer, framför allt för att döda humanpatogener, och det skulle avdöda plattmask också om den förekom. Dessutom används ofta pelleterad hönsgödsel som naturgödsel, vilket är mycket torrt. Så torrt så att miljön är mycket ogästvänlig för daggmask, plattmask, sniglar och snäckor.
Jorden som tillverkas under höst och vinter förvaras ute och fryser oftast igenom på pallarna.

De svenska jordproducenterna inväntar fler råd från Naturvårdsverket och länsstyrelserna, för att få veta hur de ska hantera riskerna kring lövplattmasken. Vill du veta mer om jord, gödsel och substrat, så kontakta din jordleverantör. Som vi ser det är det mycket liten risk att påsjord innehåller lövplattmask.

Svar: Det är bara i Sverige som Obama nungara är klassad som en invasiv främmande art. Plantskolor och andra växtproducenter i utlandet gör inget olagligt om de har masken i sin produktion. Eftersom lövplattmasken inte är en växtskadegörare, har medvetenheten fram till nu varit låg. Men vi ser att våra leverantörer får bättre koll och vet om att Sverige infört nödåtgärder mot arten.

Svar: Naturvårdsverket ser en möjlighet att hindra spridningen av lövplattmasken, om man sätter in nödåtgärder i tid. Geografiskt är Sverige separerat från övriga Europa, så det är mänsklig påverkan som sprider masken i dagsläget. Man drar även paralleller till när den spanska skogssnigeln (mördarsnigeln) kom in i Sverige, då man trodde att den inte skulle överleva de svenska vintrarna. Med varmare klimat finns en ökad risk för att lövplattmasken kan etablera sig i Sverige om vi inte hindrar spridningen. Alla kontrollåtgärder vi nu sätter in mot lövplattmasken kan förhoppningsvis även användas mot andra främmande arter i framtiden.

Svar: Det finns inget motsvarande beslut i något annat land. Det är hittills bara i Sverige som lövplattmasken betecknas som invasiv. Naturvårdsverket i Sverige har dock kontaktat sina motsvarigheter i bland annat Norge och Finland för att informera dem.

Vanliga frågor om lövplattmasken Obama nungara

Om Splendor Plant

Kontakt

Följ oss

Länkar