Bästa jorden gör vi själv!

Att stoppa ner handen i en välkomponerad, aktiv kompost ger en helt ny dimension åt begreppet jordkvalitet. Det är fluffigt och mjukt men ändå med tydlig stadga och handen behöver inte komma långt in i kompoststrängen innan det börjar bli varmt. I mitten av komposten är det inte bara varmt utan brännande hett. Låt oss titta närmare på vad som händer i Splendor Plants stora kompoststrängar.

Kompostering är en naturlig biologisk och synnerligen smart process. Vi gör grovjobbet med att bygga, gräva och vända komposterna. Under tiden arbetar miljoner av små organismer med att bryta ner materialet i komposten, precis som de gör i naturen med allt nedfallet och visset växtmaterial.

Material i komposterna

BARK: Träd och buskar som av olika anledningar inte har kunnat gå till försäljning flisas till små bitar som blir till ett perfekt material för olika organismer att ta sig an. Barkflisen hjälper till att hålla strukturen i komposten så att det förblir fuktig och den gynnar utvecklingen av svampar.

HÄSTGÖDSEL: I en gödselstack blandas hästbajs- och urin med halm eller strö. I gödseln finns massor med näringsämnen, inte minst kväve, fosfor och kalium som är så viktiga för växterna. Halmen eller ströet är blött eftersom det legat i gödselstacken men har fortfarande en tydlig struktur kvar, vilket gör att de utgör ett både fuktgivande och luftande material i komposten.

VÄXTAVFALL: Blad, stjälkar, jord och rötter från krukodlade växter som inte går till försäljning hamnar i våra komposter där de snabbt bryts ner.

VALL: För att få tillräckligt med kväve i komposten blandar vi in vall. Det är viktigt att vi får rätt förhållande mellan kol och kväve i utgångsmaterialet.

Jaime mäter regelbundet temperatur i komposten. I bakgrunden högar med blivande kompostmaterial.

Jaime mäter regelbundet temperatur i komposten. I bakgrunden högar med blivande kompostmaterial.

Hur fungerar komposterna?

En välkomponerad kompost är kalas för mikroorganismer, såsom nyttiga svampar och bakterier, och för insekter och maskar. Bakterier, som finns i det organiska materialet redan från början, startar genast nedbrytningsprocessen och förökar sig snabbt. Efter ett tag söker sig svampar, insekter och maskar till komposten för att livnära sig på det mustiga innehållet. Vi behöver alltså inte lägga oss i livet i komposten – det sköter naturen själv.

Kompost med lagom temperaturAktiviteten som mikroorganismer och smådjur skapar när de bryter ner det organiska materialet i mindre och mindre bitar frigör energi och värme och förmultningsprocessen är nu i full gång. Målet är att komposten ska komma upp i en värme som dödar ogräsfrön, sjukdomar och skadedjur, vilket vi erfarit sker vi ca 56 grader i minst 3 dygn, varmare än så behöver komposten inte bli. Det finns bakterier som är anpassade till att klara hög värme medan svampar, maskar och insekter gärna söker sig ut i kompostens svalare delar om det blir för varmt, alternativt lämnar den helt för att komma tillbaka när den har svalnat. Överhuvudtaget är naturen mycket fiffigt ordnad i det att djur- och mikrolivet i komposten hela tiden anpassas efter vilken fas i nedbrytningen det organiska materialet är.

1-Kompostlimpor Splendor Plant

Kompoststrängarna sträcker ut sig över nejden.

Mörkbrun, väldoftande jord att odla i

Aktiviteten i komposten är intensivare ju längre in man kommer och det är i mitten vi uppmäter de 56 graderna. Dels på grund av det, dels därför att komposterna behöver tillföras luft, vänder vi de med jämna mellanrum. Efter fem vändningar har allt material gått igenom  hela nedbrytningsprocessen och vi har en limpa full av mörkbrun, väldoftande jord att odla i.

 

ETIKETTER: